Periodhändelser - mål

1:a perioden
19:08 : Mål (1-0) - Daniel Grillfors, HV71
19:19 : Mål (2-0) - Johan Davidsson, HV71
19:22 : Mål (3-0) - André Petersson, HV71

2:a perioden
19:58 : Mål (4-0) - Simon Önerud, HV71
20:01 : Mål (5-0) - Teemu Laine, HV71
20:14 : Mål (6-0) - Juuso Hietanen, HV71

3:e perioden
20:48 : Mål (6-1) - David Engblom, AIK
20:57 : Mål (6-2) - Richard Gynge, AIK
21:06 : Mål (7-2) - André Petersson, HV71
21:10 : Mål (8-2) - Teemu Laine, HV71

Slutresultat: 8-2

Publik: 6907

Riktigt jävla tråkigt att AIK skulle råka ut för en förlust ikväll. Dom hade verkligen behövt några poäng nu för att säkerställa en plats i Elitserien. Men det är bara att ta nya tag och blicka fram emot nästa match. :)


Statistik över matchen


Tabell

AIK:s nästkommande match:
30/12 Linköping HC-AIK
Cloetta Center 19.00

AIK Ishockey

AIK Ishockeyförening, vanligtvis kallad AIK Hockey eller bara AIK, är en förening inom AIK. Herrlagets verksamhet startade 1921 och damlagets verksamhet startade 1998. Klubben spelar sina hemmamatcher på Johanneshovs Isstadion (i folkmun kallad "Hovet"), som tar 8090 åskådare. Klubben har tagit sju SM-guld och förlorat SM-finalen fem gånger. Senaste gången AIK blev svenska mästare var säsongen 1983/1984 när man vann finalserien mot Djurgården Hockey med 3-0 i matcher. Detta var även den senaste SM-finalen AIK har spelat. Herrlaget kommer säsongen 2010/2011 att göra sin första säsong i Elitserien, sedan säsongen 2001/2002.

Starten (1921-1933)

Ishockeysektionen bildades 1921 och AIK började med att spela en så kallad träningsserie år 1921/22 som de vann före Nacka SK. Även lokalrivalerna Hammarby IF deltog i serien. De slutade fyra. 1922/23 las hockeyn på ner men togs upp igen två år senare, 1924/25. AIK gjorde debut i Elitserien 1930/31 och slutade femma (trea från slutet), vilket bland annat var före Djurgården. Denna elitserie hade dock ingen SM-status, istället fanns det en så kallad SM-turnering. I den åkte AIK ut i semifinalen mot Södertälje SK (som också vann Elitserien). Följande år vann de Elitserien men lyckades inte gå längre än till en ytterligare semifinalförlust mot Södertälje.

Den andra storhetstiden (1977-1984)

AIK tog sig till final för första gången sedan 1949 säsongen 1977/78 och fick möta Skellefteå AIK efter att ha hamnat trea av tio lag i grundserien.. På vägen till finalen mötte de Brynäs IF i semifinalen. Brynäs vann den första matchen, som spelades i Gävle på Brynäs hemmaplan, med 3-2. Returen spelades på Hovet i Stockholm och AIK vann med hela 8-0 inför 9155 åskådare. Den tredje matchen fick spelas på neutral plan och spelades då i Scandinavium i Göteborg. Väl där vann AIK med 3-2 och var alltså vidare till final där de alltså fick möta Skellefteå AIK (som vunnit över MoDo AIK med 2-0 i matcher i semifinalen). AIK vann också den första finalmatchen som spelades på Hovet inför 9227 åskådare. Men Skellefteå vann de två andra och AIK fick nöja sig med en andraplats i SM säsongen 1977/1978. Denna final kan sägas vara början på den storhetstid AIK:s ishockeylag inledde. Men 1978/1979 var en så kalald "mellanssäsong", AIK slutade åtta av tio lag i Elitserien och gick inte till slutspel. Inte heller säsongen 1979/1980 lyckades AIK ta sig till slutspel efter att ha slutat femma av tio lag. Däremot gick AIK till slutspel i Elitserien 1980/81 efter att ha slutat tvåa. I semifinalen ställdes AIK mot Västra Frölunda IF som slutade fyra i grundserien och AIK vann med 2-0 i matcher (6-3 och 5-1). Det såg ut att kunna bli en repris av finalen 77/78 när Skellefteå mötte Färjestad i semifinalserien. Den första matchen vann Skellefteå med 6-3. Men man förlorade dock de två andra med 3-0 och 6-1 och AIK fick därmed möta Färjestads BK i final. Den första matchen vann AIK med 2-1 efter förlängning. De resterande tre matcherna vann dock Färjestad (5-0, 5-3, 5-1) och AIK slutade tvåa igen.

Säsongen därefter, 1981/82, skulle AIK ta sitt första guld på nästan fyrtio år. AIK kom i grundserien trea, efter fjolårsvinnarna Färjestads BK på första plats, 8 poäng före AIK. Björklöven kom tvåa och MoDo AIK kom fyra. Det var dessa fyra som gick till slutspelet, som inleddes med semifinalerna som spelades bäst av tre. AIK fick spela mot Färjestad, deras finalmotståndare säsongen innan. AIK vann den första matchen, som spelades borta, med 5-4 och sedan den andra matchen, som spelades hemma på Hovet inför 9486 åskådare, den vann AIK också, nu med 4-0. Klubben var därmed klara för sin andra raka SM-final. I den ställdes de mot grundserietvåan Björklöven som hade slagit MoDo AIK med 2-0 i matcher (4-3, 6-3). AIK förlorade den första matchen, som spelades borta, med 2-0. Den andra, hemma, och den tredje, borta, vanns båda två, med 3-2 respektive 4-3 och AIK hade chansen att vinna SM-guld hemma på Hovet i den fjärde SM-finalmatchen. Men Björklöven vann med 4-2 och en avgörande match i Scandinavium var nödvändig. Väl där vann AIK med 3-2 och blev svenska mästare återigen.

Följande säsong spela alla tre stora stockholmslagen Hammarby, Djurgården och AIK tillsammans i Elitserien för första gången sedan bildandet av den nya Elitserien. Djurgården kom tvåa och AIK trea och gick därmed till slutspel, men Hammarby kom sist och åkte ur Elitserien. AIK ställdes mot Färjestads BK i slutspelet igen. Denna gång förlorade AIK med 2-1 i matcher efter tre mycket målrika matcher: 7-3 till Färjestad, 7-5 till AIK och 8-3 till Färjestad. Färjestad mötte senare Djurgården i final, en finalserie som DIF vann med 3-2 i matcher. Följande säsong, 1983/84, tog AIK det sista guldet för deras del på 1900-talet. De vann grundserien före Djurgårdens IF, IF Björklöven och Södertälje SK och ställdes mot Södertälje i semifinalerna. AIK vann med 2-1, efter att ha förlorat den första matchen med 5-3 men sedan vunnit den andra med 4-3. Den sista blev en riktig målfest, AIK vann med hela 11-1 inför 9791 på Hovet och var därmed klara för spel i finalen. Där fick de möta Djurgården, lokalrivalerna mot Stockholm, som hade slagit Björklöven med 2-1 i matcher. Finalserien avgjordes i bäst av fem, med andra ord "först den till tre vinster". AIK vann den första matchen med 5-2, de vann även den andra matchen, då med 2-0. I den tredje matchen stod det länge lika (1-1 efter två perioder), men i tredje lyckades AIK göra tre mål och vann alltså över Djurgården med 3-0 i matcher.

Den andra mellantiden (1984-2002)

Redan säsongen 1984/85 började det gå sämre för AIK och missade slutspelet efter att ha kommit åtta av tio (endast de fyra bästa gick till slutspel). Säsongen därefter, 1985/86, degraderades AIK - blott två år efter SM-guldet. AIK kom sist i Elitserien med 21 poäng - hela elva poäng från MoDo AIK på näst sista plats. AIK gick dock upp direkt till Elitserien igen efter att ha vunnit sin Division 1-serie före Hammarby IF och senare Allsvenskan före Örebro IK. Som nykomlingar lyckades AIK redan 1987/88 nå slutspel. Numera spelades det kvartsfinaler också och AIK mötte Djurgårdens IF som kom etta i grundserien. AIK vann överraskande med 2-1 i matcher och gick till semifinal. Där mötte man Färjestad (de blivande svenska mästarna) och förlorade med 2-0 i matcher. Även säsongen därefter (1988/89) gick de till kvartsfinal där de fick möta Djurgården igen. Då förlorade dock AIK med 2-0 i matcher. AIK lyckades även nå slutspelet säsongen 1989/90 men säsongen 1990/91 kom de nia och nådde därmed inte slutspelet - detta trots att AIK värvat Börje Salming inför säsongen. Säsongen 1992/93 flyttades AIK ner till Allsvenskan efter att ha kommit sist i grundserien. Allsvenskan var dock som en sorts fortsättningsserie för de två sämsta i Elitserien och de bästa i Division 1-serierna. AIK kom fyra och gick till play-off 3 I play-off 3 ställdes AIK mot Hammarby i bäst av tre matcher. AIK förlorade båda matcherna med 5-4 och senare 6-4 och fick därmed spela i Division säsongen 1993/94.

I Division 1 1993/94 vann AIK den östra gruppen och gick tillsammans med Huddinge IK till Allsvenskan 1993/94. I Allsvenskan kom AIK trea, efter Färjestads BK och Bodens IK och gick därmed ytterligare en gång till play-off 3.I play-off-spelet fick AIK möta Skellefteå AIK och vann med 2-1 i matcher efter att ha vunnit den första matchen med 5-2, förlorat den andra 4-1 och vunnit den tredje 5-1. Därmed gick AIK vidare till Kvalserien. AIK vann Kvalserien före Boden på samma poäng fast med bättre målskillnad. Den sista matchen spelades i Globen mellan AIK och Boden och ställningen var denna:

    1. Boden IK, 8 poäng, +7
    2. AIK, 6 poäng, +2
    3. IK Vita Hästen, 3 poäng, -5
    4. IF Troja/Ljungby, 2 poäng, -4

Eftersom endast det bästa laget gick upp till Elitserien så var AIK tvunget att vinna med minst tre mål för att gå förbi Boden och gå upp i Elitserien. Matchen mellan AIK och Boden slutade också 3-0 inför ett välbesatt Globen, 11 111 åskådare, och AIK var tillbaka i Elitserien.

Tillbaka i Elitserien lyckades AIK inte nå slutspelet 1994/95 och 1995/96 men säsongen 1996/97 kom AIK femma i grundserien och ställdes mot Djurgården i kvartsfinalserien. AIK förlorade den första matchen med 5-3, men vann den andra (6-3), den tredje (3-2) och den fjärde (3-2) och gick därmed vidare till semifinalerna med 3-1 i matcher. I semifinalerna förlorade de dock med 3-0 i matcher mot Luleå HF och säsongen var över.

1997/98 tvingades AIK till spel i Kvalserien efter att ha kommit näst sist i grundserien. AIK vann serien efter att ha vunnit de fem inledande omgångarna och fick spela kvar i Elitserien säsongen efter. AIK missade även slutspel 1998/99 och 1999/2000.

Säsongen 2000/2001 nådde AIK slutspel efter en sjundeplats och fick spela mot Djurgårdens IF i kvartsfinalserien. AIK förlorade dock den kvartsfinalserien med 4-1 i matcher. 2001/02 slutade AIK på en näst sista plats (elfte plats) och fick spela i kvalserien. Väl där klarade man sig inte kvar i Elitserien utan åkte ner till Allsvenskan.

Allsvenskan (2002–2004)

AIK inledde sin sejour i den näst högsta serien (Allsvenskan) genom att börja spela i Allsvenskan Norra. Där spelade de 28 matcher och kom till slut fyra efter Hammarby IF, Skellefteå AIK och IF Björklöven. De fyra bästa, det vill säga inklusive AIK, gick vidare till Superallsvenskan, som bestod av åtta lag (fyra från norra och fyra från södra). AIK hamnade på en sjätte plats och gick vidare till play off-spel. I den första omgången av play off mötte de IF Sundsvall Hockey. AIK vann med 2-0 i matcher och gick vidare till den andra omgången. Där mötte de Björklöven och vann återigen med 2-0 och var klara för Kvalserien. Men i Kvalserien kom AIK bara fyra och lyckades inte gå upp till Elitserien igen. 2003/2004 kom AIK återigen fyra i Allsvenskan Norra och gick därmed till Superallsvenskan. Där kom de femma och fick spela play off ytterligare en gång. De vann först med 2-0 i matcher mot IK Nyköping Hockey och sedan med 2-1 i matcher mot Bofors IK och gick därmed till Kvalserien. Där kom de näst sist och lyckades inte gå upp till Elitserien.

Division 1 (2004–2005)

Säsongen 2004/2005 blev ett mellanår för A-Laget, eftersom laget tvångsnedflyttades till Division 1 på grund av ekonomiska problem. Laget vann sin division ett-serie och vann sedan även den södra kvalserien till Allsvenskan. Under kvalserien spelade NHL-proffsen Mattias Norström och Georges Laraque med laget.

Tillbaka i Allsvenskan (2005–2010)

Säsongen 2005/2006 spelade laget återigen i Allsvenskan och kom sexa (de fyra bästa gick till Kvalserien). Säsongen 2006/07 gick det sämre och laget kom till slut på en nionde plats, vilket endast var fyra poäng från att spela play off-spel, eftersom att denna säsong gick lag 4-7 till play-off (och lag 1-3 till Kvalserien). 2007/2008 inledde AIK dåligt och huvudtränaren Daniel Broberg fick sparken efter säsongens andra raka förlust mot Hammarby. Sportchefen och assisterande tränaren Anders Gozzi blev ny huvudtränare och Rikard Franzén blev assisterande tränare efter samråd med spelarna. AIK slutade till slut den säsongen tia och missade därmed play-off igen.

Inför säsongen 2008/09 storsatsade AIK för att nå Elitserien igen, bland annat på grund av ekonomiska problem. AIK började med att värva Roger Melin som har bland annat tränat Linköpings HC, Färjestads BK, Frölunda HC och svenska landslaget. Senare värvades Stefan Johansson från Piteå IF och Andreas Jungbeck från IK Oskarshamn. En vecka senare presenterades Per Savilahti-Nagander som lämnade elitserielaget Luleå HF för AIK. Därefter presenterades Almtunaspelaren Henrik Eriksson. Sedan så kom drömvärvningen som media skrev mest om: Dick Tärnström lämnade spel i Columbus Blue Jackets NHL för AIK. Dagen efter meddelade AIK's hemsida att målvakten Christopher Heino-Lindberg lämnade Elitserien och Färjestad för Allsvenskan och AIK. Dessutom förlängde Daniel Bång sitt kontrakt och Fredric Korduner flyttades upp från juniorerna. Laget slutade på en andra plats, 7 poäng efter Leksands IF (som vann serien med 101 poäng). Det innebar att för första gången sedan 2004, var AIK i kvalserien till Elitserien. Laget slutade den här gången på en tredje plats, endast 3 poäng från att ta sig till Elitserien (Rögle BK kom tvåa med 19 poäng och blev kvar i Elitserien säsongen 2009/2010).

Säsongen 2009/2010 gick AIK återigen vidare till kvalserien. Man slutade tvåa i grundserien på 104 poäng, endast 3 poäng efter Leksand med 107 poäng.

Tillbaka i Elitserien (2010–)
Kvalserien till Elitserien 2010/2011

Våren 2010 spelade AIK i kvalet till Elitserien. Kvalet spelades i 10 omgångar (matcher). Efter att alla de 6 lagen i kvalet hade spelat 9 omgångar var, hade AIK 15 poäng och befann sig på uppflyttningsplats till Elitserien. Inför den sista omgången (omgång 10) som spelades den 11 april, 2010, hade AIK avgörandet om uppflyttning till Elitserien i egna händer. Man vann den matchen mot Växjö med 2–0. Matchhjälte blev Lucas Lawson när han gjorde 1–0 (assisterad av Oscar Ahlström) i den 54:e minuten. Daniel Bång avgjorde matchen med 2–0 i öppen kasse i den 58:e minuten. Därmed var AIK återigen i Elitserien.




Lag bild 1934


Lag bild 1936


Lag bild 1938


Lag bild 1960


Lag bild 1982


Lag bild 1986-1987


Lag bild 1993-1994


Lag bild 2005-2006


Lag bild 2006-2007


Lag bild 2010-2011

Johanneshovs isstadion eller Hovet är en multiarena i Stockholm. Arenan invigdes 1955 och var då en utomhusarena för ishockey. Arenan var till den 19 februari 1989, då Globen öppnades, Stockholms största arena för ishockey, och fungerade ofta som hemmaplan för svenska landslaget. Även konserter brukar hållas här.

Ishockey var en sport som inte hade förekommit på Johanneshovs IP, som tidigare hade funnits på ungefär samma plats. Hemmaplan från starten för de tre då allsvenska klubbarna IK Göta, Hammarby IF och Djurgårdens IF och för IFK Stockholm i division 2 (näst högsta) och Stureby SK som 1955 var nykomlingar i division 3 (tredje högsta serien vid denna tid), och höll sig kvar på den nivån ganska länge. Några år in på 1960-talet flyttade laget dock ut från Hovet.

AIK hade vid denna tid sedan början av 1950-talet pendlat mellan högsta och näst högsta divisionen, men etablerade sig återigen i högsta divisionen säsongen 1961/1962 och flyttade redan då i vart fall derbyt mot Djurgården i SM-serien till Hovet och satte sitt publikrekord i ishockey, 17.098 (Djurgården vann dock med 13-5). När Hovet fick tak nästa säsong, 1962/1963, flyttade AIK permanent in där.

Vid Globens invigning i februari 1989 flyttade AIK och Djurgårdens IF in i den nya arenan. Johanneshovs isstadion blev snart främst Hammarby IF:S hemmaplan samt en reservanläggning i Elitserien som användes vid större evenemang i Globen, som Stockholm Horse Show, men efter AIK:s nedflyttning till allsvenskan 2002 har klubben återvänt till Hovet. AIK och Hammarby blev därmed arenans permanent bofasta hemmalag, men Hammarby flyttade i kvalserien till Hockeyallsvenskan 2005/2006 till M/B-hallen i Sätra. När Djurgårdens IF några år in på 2000-talets första decennium började prestera sämre och publiken minskade, ökade intresset för att återvända till Johanneshovs isstadion, och sedan säsongen 2007/2008 har Djurgårdens IF återigen Hovet som permanent hemmaplan.

Utöver Göta, Hammarby, Djurgården, IFK Stockholm, Stureby och AIK har Mälarhöjden/Västertorp, Brinkens IF och AC Camelen haft Hovet som ordinarie hemmaplan vid olika perioder.

I ordning efter respektive första tillfälle har Huddinge IK, Karlbergs BK, Årsta Södra IF, Danderyd/Täby Hockey, Skarpnäck AIK och Lidingö HC spelat enstaka hemmamatcher på Hovet, i seriespel. Åtminstone IF Cobran och Reymersholms IK och säkert många ytterligare klubbar har haft Hovet som hemmaplan i träningsmatcher. Otaliga klubbar har spelat tävlingsmatcher på Hovet i den bemärkelsen att matcher i Stockholms distriktsmästerskap under framför allt 1960-talet har spelats där.

Råsundastadion, i dagligt tal Råsunda, är en fotbollsanläggning i Solna kommun i Sverige, med en publikkapacitet på 37 285 åskådare. Den är nationalarena för Sveriges herrlandslag i fotboll och hemmaplan för AIK:s herrlag i fotboll. Råsunda invigdes med "smygpremiär" i april 1937 med en match mellan AIK och Malmö FF. Den var då Sveriges största sportanläggning. Senare i 1937 hölls den officiella invigningen av kung Gustaf V, i samband med en match mellan Sverige och England. Råsunda är en av två arenor i världen där det har spelats final i både herr- och dam-VM i fotboll.


Råsunda 1944

Historia
Råsundastadion byggdes 1937 då det fanns behov av en större sportanläggning i närheten av Stockholm. AIK fyllde sin hemmaplan Stockholms stadion till bristningsgränsen vid nästan varje match och klubben gick in med 100 000 kronor till byggandet av detta nya stadion. Platsen som valdes var där Råsunda IP tidigare låg, vilket var i Solna - som var ett mycket lantligt ställe vid den tiden. Öppningsmatchen den 18 april 1937 var en match mellan AIK och Malmö FF, som slutade 4-0 till hemmalaget. Den officiella invigningen skedde den 17 maj 1937 då den dåvarande kungen Gustaf V klippte banden vid en landskamp mellan Sverige och England - som också slutade 4-0, men till England. Publikkapaciteten var 40 000 åskådare vid fullsatt.

Vid fotbolls-VM 1958 var Råsunda en av de 12 arenor där mästerskapet spelades. Arenan hade byggts ut för att kunna ta emot 50 000 personer. Råsunda stod värd för Sveriges samtliga matcher i gruppspelet, Sveriges match i kvartsfinalen samt VM-finalen mellan Sverige och Brasilien, som slutade 5-2 till Brasilien. Råsunda har också stått som finalplats för Damfotbolls-VM 1995. Tillsammans med Rose Bowl är det den enda arenan i världen som har stått som värd för VM-finaler för både damer och herrar.

I mitten av 1980-talet renoverades Råsundastadion, då den gamla västra läktaren revs och fick ge plats åt en ny läktare som hade en restaurang med utsikt över fotbollsplanen samt kontor. Ett 80 meter högt kontorshus, i folkmun kallat "Dallasskrapan" på grund av sin spegelfasad, byggdes mellan den västra och södra läktaren. Den 20 april 1985 återinvigdes den av prins Bertil med en allsvensk match mellan AIK och Örgryte IS, som Örgryte vann med 1-0. I mitten av 1990-talet byggdes stadion ut ännu en gång och fondläktare kom till över den norra och den södra läktaren. Idag tar den lite mer än 36 600 personer när den är fullsatt.

Den 1 april 2006 tog Svenska Fotbollförbundet beslut att bygga en ny nationalarena för herrfotboll, kallad Swedbank Arena i Solna. Peab AB och Fabege AB tecknade den 11 december 2009 ett villkorat avtal med Svenska Fotbollsförbundet om förvärv av Råsunda Fotbollsstadion och tillhörande kontorslokaler under förutsättning att Swedbank Arena byggs samt en detaljplan som medger rivning av Råsunda fastställs av Solna stad. Tillträde sker när en detaljplan som medger annan exploatering av fastigheten eventuellt är fastställd, och verksamheten på stadion flyttas först när Swedbank Arena står färdig. Om Råsunda Fotbollstadion rivs så är det den första VM-final-arenan som rivs utan att platsen sedan används för fotboll. Samtliga övriga VM-finalarenor genom fotbollshistorien används fortfarande för fotboll.

Publikrekord
Publikrekordet är 52 943, vilket sattes den 26 september 1965 vid VM-kvalmatchen i fotboll mellan Sverige och Västtyskland. Djurgårdens IF har publikrekordet för klubblag på Råsunda. 48 894 åskådare såg guldmatchen den 11 oktober 1959 mot IFK Göteborg.

Publikinfo
Publikkapacitet: 36 608
Sittplatser långsidor: 19 690 (södra övre, norra övre, östra övre och nedre samt västra)
Sittplatser kortsidor: 16 374 (norra nedre och mellan ("norra stå"), södra nedre och mellan)
Pressplatser: 197
Handikapplatser: 38
Logeplatser: 309

Notera att drygt 1000 av dessa platser inte säljs på AIK:s matcher på grund av säkerhetsskäl samt skymd sikt. AIK kan som mest få in runt 35 000 åskådare på sina hemmamatcher.

Övrigt
Vid invigningen 1937 förklarade Sveriges tennisintresserade dåvarande kung Gustaf V "detta tennisstadion invigt".
Det inofficiella publikrekordet på Råsunda innehas av AIK. När AIK mötte IK Brage 1937 kom det 34 000 betalande åskådare. De mest sansade bedömningarna var på runt 50 000-60 000 åskådare. Antagligen låg den verkliga publiksiffran snäppet över det.

 
Norra stå

Fakta om AIK Bandy
Start: 1905
Klubbfärger: Svart och gult. Klubbemblemets färger är i mörkblått, gult och guld
Antal aktiva: Cirka 90 spelare och ledare
Antal lag: 3 seniorlag samt bandyskola

Herrlaget
Start: 1905, nedlagd 1986. Nystart 2004
Arena: Spånga IP/Bergshamra IP
Dräkt: Svarta tröjor, svarta byxor, svartgulrandiga strumpor
Reserv dräkt: Gula tröjor, svarta byxor, svartgulrandiga strumpor
Svenska mästare: 1909, 1914, 1931
Status 2007-2008: Tredjedivisionen (division ett)

Damlaget
Start: 1976
Arena: Spånga IP/Bergshamra IP
Dräkt: Svarta tröjor, svarta byxor, svartgulrandiga strumpor
Reserv dräkt: Gula tröjor, svarta byxor, svartgulrandiga strumpor
Svenska mästare: 1988, 1990, 1995, 1996, 1998, 1999, 2000, 2003, 2004, 2005, 2006
Vinnare av Rink-SM: 1992, 1993, 1994, 1995, 1996, 1997, 1999, 2000
Status 2007-2008: Högsta serien (Allsvenskan)



Fakta om AIK Bowling
Start: 10/2-1910
Klubbfärger: Svart och gult. Klubbemblemets färger är i mörkblått, gult och guld
Antal aktiva: Cirka 65 spelare och ledare
Antal lag: 3 seniorlag

Herrlaget
Start: 1910
Arena: Mälarhallen Bowlorama (kapacitet cirka 500)
Dräkt: Svarta tröjor, svarta byxor
Svenska mästare:
8-manna: 1966, 1967, 1968, 1969, 1973, 1975,
5-manna: 1940, 4-manna: 1945, 1954, 1968, 1973, 1975,
3-manna: 1989, 2-manna: 1939, 1942, 1949,
individuellt: 1940
Status 2006-2007: Tredjedivisionen (division ett)

Damlaget
Start: 1973, nedlagd 1997. Nystart 2001
Arena: Mälarhallen Bowlorama (kapacitet cirka 500)
Dräkt: Svarta tröjor, svarta kjol / byxor
Svenska mästare:
8-manna: 1979, 1986,
5-manna: 1988,
4-manna: 1985, 1990,
2-manna: 1985, 1989
Status 2006-2007: Fjärdedivisionen (division två)



Fakta om AIK Fotboll
Start: 1896
Klubbfärger: Svart och gult. Klubbemblemets färger är i mörkblått, gult och guld
Antal aktiva: Cirka 1 000 spelare och 265 ledare
Antal lag: 2 seniorlag, 72 junior- och ungdomslag

Herrlaget
Start: 1896
Arena: Råsunda Fotbollstadion (kapacitet 36 800)
Dräkt: Svarta tröjor, vita byxor, svartgulrandiga strumpor
Reserv dräkt: Vita tröjor, vita strumpor, svartgulrandiga strumpor
Svenska mästare: 1900, 1901, 1911, 1914, 1916, 1923, 1932, 1937, 1992, 1998, 2009
Vinnare av Svenska Cupen: 1949, 1950, 1976, 1985, 1996, 1997, 1999, 2009
Sv. inomhusmästare: 1986, 1987
Status 2008: Högsta serien (Allsvenskan)

Damlaget
Start: 1970
Arena: Skytteholms IP (kapacitet cirka 3 000)
Dräkt: Svarta tröjor, vita byxor, svartgulrandiga strumpor
Reservdräkt: Vita tröjor, vita strumpor, svartgulrandiga strumpor
Svenska mästare: -
Vinnare av Svenska Cupen: -
Status 2008: Högsta serien (Damallsvenskan)

Fakta om AIK Handboll
Start: 1943, nedlagd 1980. Nystart 2003
Klubbfärger: Svart och gult. Klubbemblemets färger är i mörkblått, gult och guld
Antal aktiva: Cirka 260 spelare och ledare
Antal lag: 7 seniorlag, 13 junior- och ungdomslag

Herrlaget
Start: 1943, nedlagd 1980. Nystart 2003
Arena: Solnahallen (kapacitet cirka 1 800)
Dräkt: Svarta tröjor, vita byxor, svarta strumpor
Reservdräkt: Vita tröjor, vita byxor, vita strumpor
Svenska Mästare: 1951
Status 2006-2007: Andradivisionen (Allsvenskan)

Damlaget
Start: 2003
Arena: Solnahallen (kapacitet cirka 1 800)
Dräkt: Svarta tröjor, vita byxor, svarta strumpor
Reservdräkt: Vita tröjor, vita byxor, vita strumpor
Svenska Mästare: -
Status 2006-2007: Tredjedivisionen (division två)



Fakta om AIK Innebandy
Start: 1996
Klubbfärger: Svart och gult. Klubbemblemets färger är i mörkblått, gult och guld
Antal aktiva: Cirka 400
Antal lag: 2 seniorlag, 12 ungdomslag, 2 juniorlag (varav 1 i samarbete med Hässelby)

Herrlaget
Start: 1996
Arena: Solnahallen (kapacitet cirka 2.200)
Dräkt: Svarta tröjor, svarta byxor, svartgula strumpor
Reservdräkt: Vita tröjor, vita byxor, svartgulrandiga strumpor
Svenska Mästare: 2006, 2009
Europa Mästare: 2007, 2008, 2009
Status 2009-2010: Högsta serien (Svenska Superligan)

Damlaget
Start: 1996
Arena: Råsta Park
Dräkt: Svarta tröjor, svarta byxor, svartgula strumpor
Reserv dräkt: Vita tröjor, svarta byxor, svartgulrandiga strumpor
Svenska Mästare: -
Status 2009-2010: Division 3



Fakta om AIK Ishockey
Start: 1921
Klubbfärger: Svart och gult. Klubbemblemets färger är i mörkblått, gult och guld
Antal aktiva: Cirka 500 spelare och 65 ledare samt Sommarhockeyskolan och Hockeygymnasiet
Antal lag: 2 seniorlag, 21 junior- och ungdomslag

Herrlaget
Start: 1921, nedlagd 1923. Nystart 1925
Arena: Hovet (kapacitet cirka 8 500)
Dräkt: Svarta tröjor, svarta byxor, svartgulrandiga strumpor
Reserv dräkt: Vita tröjor, svarta byxor, vita strumpor
Svenska Mästare: 1934, 1935, 1938, 1946, 1947, 1982, 1984
Status 2005-2006: Andradivisionen (HockeyAllsvenskan)

Damlaget
Start: 1998
Arena: Ritorps ishall (kapacitet cirka 450)
Dräkt: Svarta tröjor, svarta byxor, svartgulrandiga strumpor
Reserv dräkt: Vita tröjor, svarta byxor, vita strumpor
Svenska Mästare: 2004, 2007
Status 2005-2006: Högsta serien (division ett)